Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Kriminalvårdsanstaltens Härnösand arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/1160008
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Qm98AxnIzoPNyckMGS1zhT
Omfång
102,6 Hyllmeter 
Datering
1837–1997(Tidsomfång)
VillkorJa
Villkorsanm35 kap. 15 § Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arkivet är inte fullständigt förtecknat, för information om de delar av arkivet som inte är förtecknat, se reversal (pdf-fil) under sökmedel.
Sökmedel
Reversal: 342/2002 (pdf)
Övriga hänvisningar
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 58/2009
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
Kriminalvårdsanstalten i Härnösand
Alternativa namn: Fångvårdsanstalten i Härnösand  ( – 1973)
Kategori: Statlig myndighet. Kriminalvårdsanstalter

Innehåll

Inledning (äldre form)KRIMINALVÅRDSANSTALTENS I HÄRNÖSAND ARKIV

När länsstyrelserna tillkom 1635 inrättades länshäkten eller länsfängelser i residensstäderna, men någon central ledning för fängelsesystemet fanns inte förrän 1825, då Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket inrättades (från 1860 Fångvårdsstyrelsen och från 1964 Kriminalvårdsstyrelsen). Uppgifter om sådana länsanstalter är dock knapphändiga för Västernorrlands län före 1800-talet. Av fånglistor som har ingivits till Västernorrlands läns landskanski (länsstyrelsen) framgår att det första länsfängelset i Västernorrlands län inrättades 1762 i Sundsvall som var residensstad åren 1762-1778. Av samma material framgår att det i Härnösand åtminstone från 1794 fanns ett stadshäkte och från 1813 ett "landsfängelse". Det är emellertid oklart om någon av dessa anstalter tjänade som länsfängelse.

En plan- och fasadritning som upprättades 1837 (Riksarkivet) visar att det kring detta år uppfördes ett kronofängelse utanför Härnösand, vilket synes ha tjänat som länshäkte/länsfängelse. 1861 uppfördes en ny fängelsebyggnad i Härnösand, ett s.k. cellfängelse, vilken togs i bruk fr.o.m. 1862 som länsfängelse. I samband med en omfattande utbyggnad blev fängelset 1909 centralfängelse med hela landet som upptagningsområde.

De centrala fångvårdsanstalterna stod under fångvårdsstyrelsens omedelbara insyn som minst en gång per år förrättade inspektioner vid varje centralfängelse. Vid inspektionerna kontrollerades att kvaliteten på fångvården höll godtagbar standard och att fångarna behandlades reglementsenligt. Vid inspektionerna kunde fångarna ges tillfälle att lämna vissa synpunkter på fångvården (SFS 1910:133).

Under anstaltsvistelsen tilldelades de intagna arbeten som skulle uföras för fångvårdens eller annan statlig förvaltnings räkning och fångarna erhöll arbetspremier för utfört arbete. De intagna skulle också erhålla sådan vård och behandling som befrämjade deras anpassning i samhället. Fångar som bröt mot anstaltens regler bestraffades med olika grader av diciplinära åtgärder som före 1938 kunde bestå av prygel. (SFS 1910:133, 1938:134, 1964:541). Straffen och behandlingen av de intagna mildrades i och med att Kungl. Maj:ts stadga (1938:134) angående vård och behandling i statens fångvårdsanstalter trädde i kraft den 1 juli 1938. Samtidigt började ordet fångvårdsanstalt användas i stället för fängelse.

Vid fångvårdsanstalt skulle finnas en anstaltsnämnd bestående av styresman (fångvårdsdirektör) samt fyra särskilt utsedda personer. Styresmannen skulle vid behov inkalla anstaltsnämnden, exempelvis för behandling av diciplinärenden, nådeansökningar m.m. (1945:872). 1957 infördes även ett behandlingskollegium med uppgift att såsom rådgivande organ handlägga frågor rörande de intagnas behandling. Anstaltsnämndens och behandlingskollegiets handlingar ingår i anstaltsarkivet (serierna A 1 B respektive A 3 B) . Anstaltsnämnden upphörde då den centrala Kriminalvårdsnämnden inrättades (SFS 1964:541, 1974:248).

Från den 1 oktober 1954 gjordes en administrativ omläggning av anstalternas verksamhet. Anstaltsgrupper, eller s.k. räjonger, inrättades under ledning av en centralanstalt. Fångvårdsanstalten i Härnösand blev centralanstalt för norra anstaltsgruppen med en fångvårdsdirektör som chef. Inrättandet av anstaltsgrupper, vilka var fem till antaltet, innebar en decentralisering av beslutanderätten i vissa frågar, exempelvis rörande placeringar, från Fångvårdsstyrelsen till fångvårdsdirektörerna. Från och med den 1 juli 1974 ersattes anstaltsgrupperna av kriminalvårdsregioner på vilka kriminalvårdsanstalterna (som fångvårdsanstalterna nu kallades), de allmänna häktena och skyddskonsulentdistrikten (från 1991 frivårdsmyndigheter) var fördelade. (SFS 1954:595, 1974:203, 248, 1974:555).

I samband med ikraftträdandet av lagen om kriminalvård (1974:203) blev Härnösandsanstalten en sluten riksanstalt. Riksanstalterna var direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen fram till 1991då de placerades under kriminalvårdsregionerna. Vid regionkanslierna hanterades bl.a. ärenden rörande placeringar och uppskov. Kriminalvårdens regionmyndighet i Härnösand (1991-1997) omfattade Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län (SFS 1990:1018).

Då en ny kriminalvårdsoranisation trädde i kraft den 1 jaunari 1998 upphörde kriminalvårdsanstalterna, häktena och frivårdsmyndigheterna att vara egna myndigheter. Dessa uppgick i stället i ett mindre antal lokala kriminalvårdsmyndigheter (SFS 1997:396). Härnösandsanstalten kom att tillhöra Kriminalvårdsmyndigheten Härnösand. I samma myndighet ingick häktet och frivården i Härnösand. Samtidigt tillfördes Härnösandregionen Norrbottens, Västerbottens och Dalarnas län. Fr.o.m. 2006 ingår alla kriminalvårdsmyndigheter i den centrala myndigheten Kriminalvården (SFS 2005:985).

Kriminalvårdens verksamhet vid Härnösandsanstalten beräknas överföras till den utbyggda anstalten i Saltvik utanför Härnösand under år 2010.

I arkivet tillhörande Kriminalvårdsanstalten i Härnösand förekommer ett antal olika arkivbildarnamn genom åren, alltifrån att de äldst bevarade fångrullarna upprättades i mitten av 1800-talet fram till att lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt trädde i kraft den 1 juli 1974.

De arkivbildarnamn som förekommer är:

Västernorrlands länshäkte 1847-1854
Västernorrlands länsfängelse 1850-1861, 1871-1878
Västernorrlands länscellfängelse 1862-1870
Härnösands länsfängelse 1878-1907
Rannsakningsfängelset i Härnösand 1908
Centralfängelset i Härnösand 1909-1946
Fångvårdsanstalten i Härnösand 1946-1974
Kriminalvårdsanstalten i Härnösand 1974-1997

En viktig serie i kriminalvårdsanstaltens arkiv synes vara fångrullorna (D 2 AA) som finns bevarade för åren 1847-1954. Andra slag av register och förteckningar över de intagna som förekommer är dagböcker över avgångna klienter 1955-1967 (D 2 B) och mottagningskort över intagna 1966-1997 (D 3 AC). Betydande serier är också koncept och kopior av utgående skrivelser 1864-1985 (B 1 AA) och inkomna skrivelser och cirkulär från Fångvårdsstyrelsen 1837-1986 (E 1 A). Arkivets äldsta handling är ett kungligt cirkulär från 1837 (volym E 1 A:1), vilket tyder på att det kronofängelse över vilket det upprättades en ritning detta år verkligen tjänade som länshäkte/länsfängelse.

I ett tidigare förteckningsarbete som utfördes på anstalten 1988 förtecknades kriminalvårdsmyndighetens handlingar som ett typarkiv (förteckning II:43/1988), varför ovanligt många typer av handlingar, exempelvis räkenskaper, som i annat fall skulle ha gallrats, alltjämt är bevarade.


Källor:
Björn Asker, Hur riket styrdes, 2007
Beata Losman, Förvaltningshistorik (NAD)
Harald Wik, Härnösands historia, del III, 1981
Svensk författningssamling (SFS)
Västernorrlands läns landskansli arkiv, serie E XXIV a
www.kriminalvarden.se (2009-09-08)

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Om postens upprättande2009-09-08: Lev. 1941, 1942, 121/1986, 138/1992, 155/1995 och 129/2009 ihopförda i samma förteckning. Arkivförteckning 65 /2009 upprättad. Ersätter förteckning F I:7/1971 och F II:43/1988. NW
Senast ändrad2021-12-08 14:52:49